Dålig uppdatering av blogg

Bloggen har blivit lidande då jag själv inte har mått bra, ja´ sämre än vanligt.
Tisdags i förra veckan var jag tvungen att ringa 112!
Denna smärta som jag fick i mellangärdet var den i särklass värsta smärtan jag har haft då det gäller smärtor i buken och det blev som inte bättre då det även gjorde att jag fick svårt att andas. Kramperna var så kraftig att jag hulkade/kräktes och upp kom det bara saliv med en besk eftersmak som var så vidrig att jag kunde kräkas bara av den. Då, just då blev jag extremt rädd jag var helt övertygad om att nu gick operationen upp som dom gjorde i somras. Smärtan i kombination av rädsla gjorde att jag var nära att svimma, en fantastik sköterska från 112 bad mig ringa till en granne som kunde komma ner och hålla mig sällskap tills ambulansen kom för hon var rädd att jag inte skulle klara mig helt själv då det tar ca. 45min för ambulansen att komma.
Jag var rätt sansad då så jag ringer till min granne och A-L tar cykeln och är nere hos mig på två röda!
Men sen kommer jag inte ihåg så mycket förrän morfinet gör sitt jobb och kramperna börjar släppa något och då ligger jag i ambulansen på väg in till Östersunds Sjukhus med blåljus och jag vill lova att det gick fort!
 
 
Den här gången hade jag "tur" vredet släpptes av sig själv som dom säger fast med hjälp av morfin och kontrast!
Men rädslan att det ska komma tillbaka finns hela tiden hos mig och jag vet ju aldrig när om 3 dagar, 3 veckor, 3 månader eller kanske aldrig mer. Den rädslan tär ganska mycket på psyket men det är sån tur att jag har en underbar sambo i Pär som verkligen förstår mig och stöttar mig hela tiden! Utan honom och alla underbara vänner som ringer och skickar sms som talar om att jag är en fighter, fantastisk och en hjälte i mångas ögon ja´ det är ovärderligt för mig!!
Kärlek till Er alla som ger mig Er kärlek <3
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0